Två vanligt förekommande begrepp vid lån av pengar är effektiv ränta och ränteavdrag. Att förstå vad som menas med effektiv ränta är oerhört viktigt för att kunna göra rättvisa jämförelser av olika lån. Ränteavdraget är istället något som gynnar skattebetalare med betydande ränteutgifter. Nedan kommer en förklaring av begreppen.Artikeln är skriven av Colbrio.coms skribenter.
Effektiv ränta
I samband med låneerbjudanden brukar alltid den effektiva räntan anges. Den tar hänsyn till alla kostnader för lånet. Förutom den årliga räntan ingår också fasta avgifter. Fördelen med att titta på den effektiva räntan är att det fungerar som ett jämförelsepris. Olika långivare har nämligen olika lånevillkor och avgifter. Att enbart stirra sig blind på den årliga räntan kan vara missvisande. Det kan liknas vid att titta på kilopriset för olika varor i en butik istället för styckpriset för att kunna göra mer rättvisa jämförelser. Den effektiva räntan ger god vägledning när olika lån ska jämföras.
Samtliga långivare måste ange den effektiva räntan för sina låneerbjudanden. Ibland anges den i liten text i marknadsföringen medan den vanliga årliga räntan får mer utrymme, men finns ingen uppgift alls om effektiv ränta bör man kontakta långivaren för att få klarhet. Genom att jämföra den effektiva räntan hos flera aktörer ökar möjligheterna att hitta ett bra lån. Mindre lån med kort löptid är ofta de värsta bovarna när det gäller effektiv ränta. Nuförtiden är det vanligt att även den totala kostnaden för lånet i kronor anges tillsammans med den effektiva räntan, vilket är till stor hjälp för de så kallade snabblånen.
Ränteavdrag
De som skattar i Sverige har rätt att göra ränteavdrag. Det innebär att alla som har räntekostnader från lån kan dra av 30% av det som betalats i ränta från vad de totalt skulle betala i skatt. Ränteavdrag eller räntereduktion som det också kallas, går att utnyttja för alla olika låneformer, till exempel bolån, billån, privatlån och snabblån. För att kunna uppskatta hur avdraget kommer påverka din slutgiltiga skatt, hjälper det att veta hur stora ränteavgifter man haft under året. Om du till exempel haft ränteutgifter på 50 000 kr blir 30% av beloppet 15 000 kr. Skulle den beräknade skatten vara 100 000 kr innan ränteavdraget ska du istället betala 85 000 kr i skatt. Det är dock ett förenklat exempel, eftersom många personer också har ränteintäkter eller andra finansiella intäkter som i så fall avräknas mot ränteutgifterna.
En annan sak som komplicerar ränteavdraget är att om ränteutgifterna överstiger 100 000 kr gäller inte 30% längre, utan för allt som överstiger 100 000 kr gäller istället 21%. En konsekvens av detta är att det ofta är fördelaktigt att vara flera personer skrivna på ett lån. Istället för att en enda person får en riktigt stor räntekostnad kan det vara skattemässigt smart att flera personer delar på räntekostnaden. Att få 30% avdrag på all räntekostnad är förstås bättre än att ha en överskjutande del över 100 000 kr med bara 21% avdrag.
Som privatperson behöver man sällan själv oroa sig för att göra ett korrekt ränteavdrag. Vanligtvis görs avdrag och avräkningar per automatik. Anledningen är att de stora långivarna är skyldiga att lämna kontrolluppgifter till Skatteverket efter varje år. Dessa uppgifter överförs sedan till din deklaration. I undantagsfall kan ränteutgifter saknas i deklarationen och då får man fylla i dem på egen hand.
Bli först med att kommentera